Sluta att skjuta upp saker och bli mer effektiv!

Denna artikel är lånad av Jim Rohn och handlar om hur vi kan lära oss att inte ständigt skjuta upp det vi ska göra (procrastinate) och istället bli mer produktiva och öva uthållighet (perseverance).

Ending Procrastination

Perseverance is about as important to achievement as gasoline is to driving a car. Sure, there will be times when you feel like you're spinning your wheels, but you'll always get out of the rut with genuine perseverance. Without it, you won't even be able to start your engine.

The opposite of perseverance is procrastination. Perseverance means you never quit. Procrastination usually means you never get started, although the inability to finish something is also a form of procrastination.

Ask people why they procrastinate and you'll often hear something like this: "I'm a perfectionist. Everything has to be just right before I can get down to work. No distractions, not too much noise, no telephone calls interrupting me, and of course I have to be feeling well physically, too. I can't work when I have a headache." The other end of procrastination - being unable to finish - also has a perfectionist explanation: "I'm just never satisfied. I'm my own harshest critic. If all the i's aren't dotted and all the t's aren't crossed, I just can't consider that I'm done. That's just the way I am, and I'll probably never change."

Do you see what's going on here? A fault is being turned into a virtue. The perfectionist is saying that his standards are just too high for this world. This fault-into-virtue syndrome is a common defense when people are called upon to discuss their weaknesses, but in the end it's just a very pious kind of excuse making. It certainly doesn't have anything to do with what's really behind procrastination.

Remember, the basis of procrastination could be fear of failure. That's what perfectionism really is, once you take a hard look at it. What's the difference whether you're afraid of being less than perfect or afraid of anything else? You're still paralyzed by fear. What's the difference whether you never start or never finish? You're still stuck. You're still going nowhere. You're still overwhelmed by whatever task is before you. You’re still allowing yourself to be dominated by a negative vision of the future in which you see yourself being criticized, laughed at, punished, or ridden out of town on a rail. Of course, this negative vision of the future is really a mechanism that allows you to do nothing. It's a very convenient mental tool.

I'm going to tell you how to overcome procrastination. I'm going to show you how to turn procrastination into perseverance, and if you do what I suggest, the process will be virtually painless. It involves using two very powerful principles that foster productivity and perseverance instead of passivity and procrastination.

The first principle is: break it down.

No matter what you're trying to accomplish, whether it's writing a book, climbing a mountain, or painting a house the key to achievement is your ability to break down the task into manageable pieces and knock them off one at one time. Focus on accomplishing what's right in front of you at this moment. Ignore what's off in the distance someplace. Substitute real-time positive thinking for negative future visualization. That's the first all- important technique for bringing an end to procrastination.

Suppose I were to ask you if you could write a four hundred-page novel. If you're like most people, that would sound like an impossible task. But suppose I ask you a different question. Suppose I ask if you can write a page and a quarter a day for one year. Do you think you could do it? Now the task is starting to seem more manageable. We're breaking down the four-hundred-page book into bite-size pieces. Even so, I suspect many people would still find the prospect intimidating. Do you know why? Writing a page and a quarter may not seem so bad, but you're being asked to look ahead one whole year. When people start to do look that far ahead, many of them automatically go into a negative mode. So let me formulate the idea of writing a book in yet another way. Let me break it down even more.

Suppose I was to ask you: can you fill up a page and a quarter with words-not for a year, not for a month, not even for a week, but just today? Don't look any further ahead than that. I believe most people would confidently declare that they could accomplish that. Of course, these would be the same people who feel totally incapable of writing a whole book.

If I said the same thing to those people tomorrow - if I told them, I don't want you to look back, and I don't want you to look ahead, I just want you to fill up a page and a quarter this very day - do you think they could do it?

One day at a time. We've all heard that phrase. That's what we're doing here. We're breaking down the time required for a major task into one-day segments, and we're breaking down the work involved in writing a four hundred-page book into page-and-a-quarter increments.

Keep this up for one year, and you'll write the book. Discipline yourself to look neither forward nor backward, and you can accomplish things you never thought you could possibly do. And it all begins with those three words: break it down.

My second technique for defeating procrastination is also only three words long. The three words are: write it down. We know how important writing is to goal setting. The writing you'll do for beating procrastination is very similar. Instead of focusing on the future, however, you're now going to be writing about the present just as you experience it every day. Instead of describing the things you want to do or the places you want to go, you're going to describe what you actually do with your time, and you're going to keep a written record of the places you actually go.

In other words, you're going to keep a diary of your activities. And you're going to be amazed by the distractions, detours, and downright wastes of time you engage in during the course of a day. All of these get in the way of achieving your goals. For many people, it's almost like they planned it that way, and maybe at some unconscious level they did. The great thing about keeping a time diary is that it brings all this out in the open. It forces you to see what you're actually doing . . . and what you're not doing.

The time diary doesn't have to be anything elaborate. Just buy a little spiral notebook that you can easily carry in your pocket. When you go to lunch, when you drive across town, when you go to the dry cleaners, when you spend some time shooting the breeze at the copying machine, make a quick note of the time you began the activity and the time it ends. Try to make this notation as soon as possible; if it's inconvenient to do it immediately, you can do it later. But you should make an entry in your time diary at least once every thirty minutes, and you should keep this up for at least a week.

Break it down. Write it down. These two techniques are very straightforward. But don't let that fool you: these are powerful and effective productivity techniques. This is how you put an end to procrastination. This is how you get yourself started.

To Your Success,

Jim Rohn

This article was submitted by Jim Rohn, America's Foremost Business Philosopher. To subscribe to the Free Jim Rohn Weekly E-zine go to www.jimrohn.com or send a blank email to subscribe@jimrohn.com
Copyright (c) Jim Rohn International. All rights reserved worldwide.

Så vad kan du göra idag som du vill skjuta upp till imorgon? Det bästa sättet att förverkliga sig själv är att varje morgon fundera över vad man just idag kan göra för att komma närmare sitt mål.

Mer inspiration från Jim Rohn:

Jag kan tillägga att jag precis har sett igenom videon och blivit otroligt peppad! Sitter och tentapluggar inför imorgon och förbereder mig mentalt för min första omtenta någonsin - eftersom jag har läst otroligt lite. Men så läser jag de inspirerande citaten från Jim Rohn och säger till mig själv - hur länge ska jag sitta och läsa ikväll? Och hör hans energiska röst "Until" ! Jag vet inte om jag kommer att orka sitta hela natten eller om det överhuvudtaget skulle ge mig större chanser att klara tentan imorgon. Men jag känner mig inte lika uppgiven och ska nu med förnyad kraft och energi repetera och läsa in nytt material. Håll tummarna!

Andra bloggares åsikter om Personlig utveckling, motivation, mental träning, effektivitet, procrastination, tips

Dagtäta rum

Ibland kan det vara svårt att stanna upp i nuet och att inte oroa sig för framtiden eller plågas av det som varit. Dale Carnegies begrepp dagtäta rum har hjälpt mig att fokusera på det som är just nu och ta ett steg i taget när man har många saker som behöver göras. Jag återger därför ett stycke från en av mina favoritböcker Sluta oroa dig, börja leva. (s.18):

”Stig upp på kommandobryggan och se till att åtminstone de stora skotten fungerar ordentligt. Tryck på en knapp och hör vid varje nytt stadium av Ditt liv hur järndörrarna stänger ute det förflutna, den döda gårdagen. Tryck på en annan knapp och låt en järnridå stänga ute framtiden, den ofödda morgondagen. Först då kan Du känna dig säker, säker för den dag som är! Stäng ute det förflutna, begrav gårdagen...stäng ute morgondagen som med sitt sken lockat mången tok i fördärvet. Även den starkaste människa vacklar om både gårdagens och morgondagens mödor läggs på de bördor hon redan bär idag. Gårdagen är död och framtiden är idag. Det finns inget ”imorgon”. Slöseri med energi, depression, nervositet, bekymmer och elände följer den som oroar sig för framtiden. Slut därför till de dagtäta rummen, slut till skotten i aktern och fören och ställ in Dig på att leva nu och att leva i dagtäta rum.”

Det är dags att kasta loss!

Andra bloggares åsikter om Dagtäta rum, Dale Carnegie, mindfulness, oro, Sluta oroa dig börja leva, citat, inspiration, nuet, nu, framtid

Affirmation för glädje

Jag ser framåt med entusiasm och förväntan.

Detta inlägg är lånat från Den moderna munken som är en blogg om andlighet. Där finns många fler vackra bilder med affirmationer.

Du kan också läsa om affirmationer och att kärleksbomba dig själv här.

Andra bloggares åsikter om affirmationer, personlig utveckling, inspiration, mental träning

Tips för att gå ner i vikt

Eftersom jag själv tycker det är otroligt inspirerande att läsa om hur man gör för att gå ner i vikt och om de personer som lyckats (tex Så når du dina mål – "Tänk: Nej nu jäklar" , Nancy gick ner 240 kg – tack vare internet och Så går du ner ett kilo i veckan) så ska jag själv dela med mig av mina bästa tips på hur jag under 6 mån gick ner 10 kg för två år sedan. Och ja, jag har hållit vikten men skulle vilja gå ner lite till! Det kanske inte är några nyheter, men denna strategi fungerade bra för mig efter en del justeringar längs vägen. (För att gå direkt till min tipslista - scrolla ner till slutet av inlägget.)

Det är jobbigt att gå ner i vikt! Men det finns många knep som gör det lite lättare. Jag ska redan nu erkänna att jag är en godisgris av stora mått, och att helt utesluta godis var helt uteslutet. Istället bestämde jag mig för att ha en dag i veckan när jag fick äta precis vad jag ville och hur mycket jag ville. Men jag upptäckte att det faktiskt inte var lika gott att vräka i sig godis när man varit abstinent en vecka! Detta innebar inte att jag slutade sluka min choklad eftersom den fortsatte att ha ett symboliskt värde av välbefinnande för mig. Så en frossardag och sex förnuftiga dagar fick det bli. Men jag har inte bantat. Jag har ätit enligt den klassiska tallriksmodellen med hälften grönsaker, en fjärdedel protein och en fjärdedel kolhydrater som tex pasta eller ris som jag normalt är galen i. Och en ordentlig frukost som ofta bestod av havregrynsgröt med krossade linfrön och ett ägg till eller alternativt müsli och ägg. Och ett litet glas juice. När jag kollade upp kaloriinnehållet (med hjälp av viktväktarnas tabeller) blev jag förvånad över hur mycket juice, mjölk och bönor och ärtor innehåller! Så dessa produkter är jag noga med att ha koll på.

Det var inte lätt att skära ner på alla snabba kolhydrater eftersom jag sedan jag kan minnas alltid varit en riktig kolhydratjunkie! Jag har väldigt svårt att känna mig nöjd om jag inte är helt stinn, däst och snurrig av alla kalorier. Har alltid gillat mat som är bastant, kompakt och mättande. Men istället för att följa minsta moståndets lag och kasta mig över det jag för tillfället hade hemma i kolhydratväg lärde jag mig istället att drömmande planera vad jag skulle äta under min ”fridag” där ju ingenting var förbjudet . Detta hjälpte mig att stå ut i alla fall några dagar till! Jag har redan skrivit om hur svårt jag tycker det är med uppskjuten belöning så detta var en ständigt pågånde kamp för mig. Och jag skulle nog inte lyckats om jag inte hittat söta substitut jag kunde njuta av med mycket jämna mellanrum. Eftersom detta pågick under sommaren var en av mina favorittreats smoothies. Min standardvariant var frysta jordgubbar, lättfil och sötningsmedel blandade i mixer. Otroligt gott! Andra ersättningar var goda teer. Jag har nog aldrig druckit så mycket te som under denna period! Dels mättar varma drycker mer än kylda och dels så finns det underbara godissmaker som kanel, mint, bär och så. Men naturligtvis hällde jag i massor av flytande sötningsmedel som blev ett nödvändigt ont. Jag brukade skämtsamt säga ”Hellre får jag cancer än att bli tjock” som paradoxalt nog funkade för att avvärja den oron.

Eftersom jag åt mycket choklad, kaffebröd och kakor så höll jag mig ofta mätt i långa perioder utan att behöva tänka på mat. När jag sedan helt uteslöt dessa saker (sex dagar av sju) uppstod ett märkligt (egentligen helt normalt) behov av mat jämt och ständigt! Jag visste inte att man kunde äta så mycket och ändå gå ner i vikt. Jag fick handla, laga mat och förbereda måltider mest hela tiden. Så på det sättet tar det också mycket tid och energi att gå ner. Men å andra sidan gör känslan av att man bara äter sig mätt och inte proppfull att man (läs jag) också är intresserad av att tänka på mat rätt ofta.

Under den här perioden var jag också otroligt uppfinningsrik vad gäller de mellanmål jag åt. Protein mättar bra och kroppen gör faktiskt av med mer energi när den bryter ner det, än vad som tillförs i kalorier. Så det blev mycket ägg, rostbiff, skinka, crabsticks och bönsallader. Paulun har en god och lättlagad bönsallad som består av tomater, röd lök och kikärtor med lite salladskrydda och vinäger som är perfekt att ta till när suget kommer. Jag har också hört att heroinister som tänder av rekommenderas ägg mot suget! Så det måste vara något tryptofan eller så som ersätter dopaminkicken antar jag. Även avocado är bra och jag brukar ha i en blandning av röd kaviar, keso, citron och salladskryddor toppat med några jätteräkor. Fantastiskt gott! En nödlösning när jag inte hade tid att laga mat var också att ta en nutrilettpåse som ger fullgod näring. Ett enkelt sätt att hålla vikten när man också är lat. Ett annat tips är potatissoppa med broccoli eller purjulök som både är god, lättlagad och nyttig! Man kokar potatisbitar med broccoli eller purjolöksringar i buljong med vatten som precis täcker grönsakerna i ungefär 15 min med lite salt. Sen är det bara att mixa ihop allt och vill man lyxa till det är det otroligt gott att blanda i en crème fraische.

Men det var inte bara matvanorna jag ändrade, utan jag försökte också få i mig en daglig dos motion, även om jag inte kan säga att jag direkt hårdtränat. Jag gick en morgonpromenad nästan varje dag och gick någon gång på gym. Men oftast kompletterade promenaderna med träning hemma – och gjorde klassiska situps (110 st) och armhävningar (10 st). De dagar jag inte orkade lägga mig på golvet var hantlar ett bra alternativ, det är funkar också bra framför TV:n. Mitt mål var alltså att göra något konditionskrävande varannan dag och något muskelbyggande varannan dag. Så var det trist väder räckte det med lite hemmaövningar.

Mina morgonpromenader blev ganska snart till en efterlängtad rutin där jag passade på att vakna till min favoritmusik (Bland andra Let the love flow, You can get it if you really want, Spanish Flea och La Paloma Blanca ). Det bästa med morgonpromenaderna var att jag inte hann motsätta mig att jag skulle motionera eftersom jag fortfarande var yrvaken när jag gav mig av och inte hade några rationella argument eller tankar över huvud taget. Det var också ett underbart sätt att vakna på - i närkontakt med naturen och inte i sin dunkla dammiga lägenhet. Ibland bytte jag ut morgonpromenaden med andra promenader i samband med att jag skulle uträtta några ärenden.

Jag tror att man möter på olika svårigheter med att gå ner i vikt beroende på vad som är de värsta kaloritbovarna för en. För mig var det som sagt godis och choklad. Detta gjorde att ett otroligt jobbigt inslag var mitt sura humör! Jag var irriterad, svinarg och deprimerad om vartannat. Men jag började med att ”tända av” under en sommar när jag inte hade mycket annat inplanerat vilket jag tror var en förutsättning för att jag skulle lyckas! Annars hade jag nog ruinerat mitt sociala liv och arbete. Denna avtändning var dock värst de första månaderna varefter det till min stora förvåning blev betydligt bättre.

För mig var det en viktig inspirationskälla att läsa om andra som gått ner i vikt och olika tips på hälsa och bantning. Jag köpte regelbundet olika tidningar (gillar speciellt Amelias ”Vikt och hälsa”) . Jag läste också flera böcker om personlig utveckling för att inte tappa modet eller farten. Och ibland sov jag bredvid dom och upplevde en slags symbolisk hjälp och kände mig då inte så ensam i min dagliga (och nattliga) kamp.

Jag gick sammanlagt ner 10 kg på ungefär 6 månader och hade ingen aning om att det kunde gå så snabbt! Även om det var en ständig kamp med både tvivel, ork och vilja höll jag mig till planen. Och det blev svårare att sabba för sig själv ju mer jag hade gått ner! Något som hjälpte mig var att registrera all träning i ett kollegieblock där jag räknade ut hur mycket jag gått ner varje vecka och kunde delmå som jag kryssade av. Det gjorde att jag kunde se helheten och känna att jag faktiskt var på väg. En annan sak som också hjälpte var att vi var ett gäng som försökte gå ner tillsammans och träffades för invägning och middag en gång i veckan. Det var bra att tvingas mäta sig med andra eftersom det triggade tävlingsinstinkten! Samtidigt var det skönt att få en regelbunden feedback och kunna diskutera svårigheter och tips med andra i samma situation. Vi hade alla olika knep. En åt skumgodisar regelbundet en annan åt obegränsat med potatis men en slutresultatet blev ungefär detsamma för oss alla.

De tankar som fungerade bäst var:

• Det spelar ingen roll hur gott det är att gå upp i vikt, jag vill ändå inte!
• Jag FÅR och jag SKA äta de där chokladkakorna och Remikexen, men inte just nu!
• Det enda jag kan kontrollera är vad jag gör, inte vilket resultat det blir
• Låttexten i You can get it if you really want peppade mig också att fortsätta kämpa lite till varje dag (du kan lyssna på den via länken, och texten återges nedan).

Jimmy Cliff - You Can Get It If You Really Want

You can get it if you really want
You can get it if you really want
You can get it if you really want
But you must try, try and try
Try and try, you'll succeed at last

Persecution you must bear
Win or lose you've got to get your share
Got your mind set on a dream
You can get it, though harder them seem now

Refräng

Rome was not built in a day
Opposition will come your way
But the hotter the battle you see
It\'s the sweeter the victory, now

Refräng

Tipslista

Utifrån denna beskrivning av min egen väg kan jag ge följande tips:

1. Dagliga raska promenader (försök att hålla dig till minst 30 min)
   
2. Varannan dag kondition och varannan dag styrka
3. Tallriksmodellen
4. Protein till mellanmål (ett kokt ägg är perfekt)
   
5. Dra ner på juice, mjölk och fruktyoughurt
6. Dra ner på pasta, ris och snabba kolhydrater
7. Tillåt dig att äta vad du vill en dag i veckan!
8. Lär dig att vara nöjd med att känna dig mätt (inte hungrig) och skilj detta från att vara proppmätt!
   
9. För log över dina insatser och framsteg
10. Anpassa delmål till resultat (successiva approximationer - ge dig realistiska mål)
    
11. Motiverande tankar och affirmationer (känn efter vad som funkar för dig)
12. Hitta låtar som peppar och piggar upp
    
13. Kontrollera det du kan kontrollera (mat och motion) och stirra dig inte blind på resultaten
14. Väg dig en gång i veckan (för att du ska se om du är på rätt väg - men vikten fluktuerar alltid på kort sikt!)
    
15. Prova kläder du nästan kan ha för att märka stegvisa resultat (som kanske inte syns på vågen!) och stärka motivationen
16. Ha en medvetenhet om kaloriinnehåll så att du matchar aktivitet och matintag någorlunda (Viktväktarnas formel för points är på ett ungefär(0,15 x antalet gram fett) + (0,013x antalet kcal))
17. Eftersom överdrivet ätande kan bero på känslor man inte vill ha måste man också addressera de behov överätandet fyller och försöka hantera dessa på annat sätt. En början är att acceptera alla olika känslor hos sig själv!
    

Jag hoppas att dessa råd har fått någon att bli lite mer inspirerad att försöka gå ner i vikt! Det vore roligt om andra kunde dela sina erfarenheter om hur de gjort, vilka hinder de stött på och vad som inspirerat dom att forsätta. Och naturligtvis med lite tips på hur man kan äta!

Lycka till!

Tips för hur man kommer igång och löptränar.

Fler personers tips på hur de gått ner i vikt.

Andra bloggares åsikter om viktminskning, bantning, banta, gå ner i vikt, hälsa, träning, motion,

smoothie, GI, tips

Don't Quit

Detta är en underbar text som man kan behöva läsa ibland. (Klicka på bilden så är det lättare att läsa.)



Andra bloggares åsikter om citat, bevingade ord, dikt

Boktips om att bli mer effektiv

Få det gjort! : svart bälte i vardagseffektivitet av David Allen har på kort tid blivit en klassiker i konsten att effektivisera arbete och privatliv. Den är lättläst, koncis och inspirerande med små insprängda rutor för kärnfulla citat och sammanfattningar. Risken med riktigt engagerande böcker i denna genre är dock att man fastnar i ett evigt planerande och att boken blir ett substitut för egen handling. Det blir en slag psykisk pornografi där man istället för att själv utöva aktiviteten helt ägnar sig åt att höra andra återge den. Till bokens försvar kan jag säga att den är väldigt orienterad mot handling och steg för steg går igenom hur man kan effektivisera olika områden av sitt liv genom att starta, samla in, bearbeta, organisera, gå igenom, göra och få projektet under kontroll. En saklig bok med beroendeframkallande enkelhet helt enkelt.

Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Få det gjort! av David Allen

Andra bloggares åsikter om Time management, effektivitet, personlig utveckling, Få det gjort, boktips, bok, böcker

Boktips om personlig utveckling

Det finns många böcker skrivna om personlig utveckling, men det är en kategori där kvalitén och innehållet tyvärr är mycket skiftande.

En bok man kan läsa många gånger om är ”De tio dummaste misstagen klyftiga personer gör och hur man undviker dem” av Freeman och DeWolf. Arthur Freeman har skrivit många läroböcker om evidensbaserad KBT och har en gedigen kunskap om hur tänkandet påverkar vårt handlande. Den här boken finns på pocket och är en populärvetenskaplig introduktion till tankesättet inom KBT och fokuserar på tio vanliga tankefel många gör. Till exempel att ta saker personligt, att ha perfektionistiska krav på sig själv, att tro att man vet vad andra tänker, och att ständigt oroa sig med ”tänk om” eller katastrofiera enligt vad Freeman kallar för ”hönapönasyndromet”. Freeman berättar på ett både underhållande och kunnigt sätt om hur man kan ifrågasätta sina omedelbara reaktioner, invanda tankesätt och känslomässiga tänkande för att utvärdera vad som egentligen sker innan man reagerar med en spiral av negativa tankar, känslor eller beteenden som ofta vidmakthåller problem.

Många av idéerna i boken är egentligen självklara men det är ändå lätt att halka in i gamla hjulspår och tolka situationer och som man brukar och bete som vanligt. Det bästa med boken är att man börjar ifrågasätta destruktiva tankesätt och handlingsmönster och får lite distans till hur man fungerar. Vem har inte lätt för att reagera och ta saker personligt stället för att tänka igenom situationen och se att det finns många fler troliga förklaringar till det som händer. Det handlar inte om att avfärda alla negativa tankar och ersätta dom med käcka positiva tillrop, utan om att vädra ut de negativa tankarna som ofta verkar i det tysta och friskt undersöka hur stor sannolikhet det är att de faktiskt stämmer. Därmed får man hjälp till att skapa ett slags inre rum där man kan tänka innan man reagerar och får också en större frihet därefter att agera, känna och tänka. Boken är således en påminnelse om att det alltid finns flera aspekter än de man noterar i varje situation och att man ska vara försiktig med att dra förhastade slutatser. Men som Freeman påpekar är negativa tankar inget som för en gång är undanröjda, utan ”man måste ständigt hålla efter och sopa undan. Men arbetet går lättare när man har ordentliga redskap till sin hjälp” (s336) menar han och avslutar med en fyrastegsplan – identifiera, analysera, ifrågasätt och handla! Hur ofta gör vi det när vi går igång på något?

Andra bloggares åsikter om boktips, recension, personlig utveckling, KBT, Freeman, De tio dummaste misstagen klyftiga personer gör och hur man undviker dem, bokrecension, psykologi, kognitiv terapi, bok, böcker

Att utvecklas

"If you have the courage to take the risks to say,
'I'm going to reinvent this part of my life,' you can be very, very happy."
Susan Molinari

Veckans citat handlar om att våga förändras som människa. Att ifrågasätta det gamla och invanda. Och att hitta tilltro och kraft att sätta igång med en inre eller yttre förändring som ofta väcker tvivel på om man kommer att klara av det och hur saker och ting kommer att bli. Det kräver envishet, en stor portion engagemang och en stark vilja att förverkliga de framtidsvisioner man har.

Men man kan ofta stöta på motstånd från oväntat håll. En förändring av det välkända och trygga kan upplevas hotande inte bara av en själv, utan även av den närmaste omgivningen. När man planerar att utveckla någon del av sitt liv är det inte ovanligt att man kommer att mötas av en rejäl dos skepticism och snudd på hånfull inställning från andra. Det kan ställas näsvisa frågor förmedlade i en schimär av omtänksamhet men ofta med en underton av tillrättavisande och ifrågastättande. Det är sällan man får höra ”Vad roligt!” eller ”Det låter som ett spännande projekt!”. Utan de vanligaste kommentarerna brukar vara "Men har du tänkt på detta...?", "Räcker det inte med att...? "Ja, drömma kan man ju alltid!", Är det verkligen realistiskt med tanke på..." osv.

Utan att jag tror att de flesta egentligen menar något illa eller att de försöker platta till en av ren avundsjuka tror jag att många människor omedvetet har svårt att acceptera att någon försöker göra någonting av sitt liv som de själva inte orkar eller vågar. Dessutom kan det upplevas som hotande att sträva mot att bli annorlunda eftersom detta kan innebära att vänner och bekanta får nya förutsättningar i relationen vilket i sin tur kan kräva att de förändras.

Därför tycker jag citatet är så bra. Det kan fungera som en ställföreträdande god vän som uttrycker det man skulle vilja höra från andra när man engagerar sig i den osäkra men spännande resan mot förändring. Vare sig det gäller att gå ner i vikt, börja lära sig säga ifrån, bygga ett hus, flytta till landet eller börja gå i terapi.

Så om du har bestämt dig för att ta tag i någon aspekt i ditt liv och förändas säger jag som man brukar i England ”Good for you”! (Detta ska inte förknippas med det mer nedlåtande ”Vad bra för dig” som man inte så sällan hör i Sverige).

Jag hoppas också att denna site kan fungera som en idébank och ett forum för inspiration, stöttning och motivation vid nya projekt i livet och för att få hjälp att hålla kursen i olika redan pågående strävanden. Lycka till!

Andra bloggares åsikter om personlig utveckling, motivation, inspiration

Om studieteknik - att arbeta fyra timmar per dag

Sharon Sarmiento presenterar här flera spännande tankar om hur man får mer gjort på mindre tid. Hon menar att det ofta bara blir 1,5 timmars effektivt arbete på en hel arbetsdag och att man faktiskt skulle få bättre resultat på bara en halv arbetsdag. Jag tänker att detta även kan appliceras på att studera då fyra timmar per dag ofta passar bra att ägna åt sin egen inläsning. Så kanske kan detta bidra till lite inspiration med att planera sin studiedag!

The 4-hour Workday Experiment: A 9 Step Plan

I've been doing some research and reflection on productivity so that I can transfer my 4 hour workday success from the café to working at home.

I'm calling it my "4-Hour Workday Experiment" because my plan is to track the results of my efforts this week, starting today. We'll see how it goes. There will probably be some tweaking and adding of steps as time goes on.

Here are the elements of my plan:

1. Have set work hours. Setting some boundaries on when the computer is turned on and when it is turned off are crucial to making this work. In the past I have had all day at my disposal to work when I chose, which sounds fun and liberating, but it's a situation that really just helps me procrastinate and get side tracked. I know that when I have a limited amount of work hours that I feel a sense of urgency and kick my productivity into high gear. My work hours during this experiment will be 11am-3pm. The computer gets turned on at 11am, and will be turned off for the rest of the day at 3pm.
2. Use my laptop battery. This will help me to call it a day after 4 hours, because my laptop battery lasts about 4 hours. As I'm working, I can see the battery level going down, so that will be a constant reminder that the time is a-tickin'. If I commit to using only my battery, then hopefully I'll be able to create a sense of urgency and a feeling of work time scarcity.
3. Set alarm clock for 3pm. This is so I won't accidentally work past 3pm.
4. Work in a distraction-free location. I'm changing my workspace to a quieter, more secluded back bedroom. I'll keep the door closed to cut down on noise and distractions.
5. Keep munchies close at hand. I'll keep a snack and drink next to me, so I won't have to get up and go to the kitchen if I need sustenance. I've found that the more I move around the house, the more easily I can get distracted, so it's best for me to keep everything I need in the room I'll be working in.
6. Write down a detailed list of what I need to accomplish in order of priority. I'll do this before I turn on the computer. This list will be as detailed as possible. My mindset is, "I can only use the computer for 4 hours today. What do I absolutely need to get done before the time runs out?"
7. Keep a detailed time log. I have a great program called TraxTime that I use for my VA biz. It works like a punch clock on my computer. For the purpose of this experiment, I've made a list of the tasks I do in a regular day, such as Biz Email, Reading Research, Online Research (included topic), Coachamatic, Get Up From Computer (gotta be realistic, sometimes I'll need to get up, and I need to track how much time I spend away from the computer), Shopping Cart, AW Team Space (Andy's intranet), eSoup blog, Personal Email. If more things come up, I'll add them as new projects in TraxTime. So, when I start doing any of these tasks, I'll punch in to TraxTime under that project name. When I'm done, I'll clock out of that project. I'll then clock in to the next project and so on (you get the idea).
8. Schedule times to check email. "Checking email" sounds innocent enough. When you check something, you're in and you're out, yet seldom does anyone ever just pop into their email and pop out right away. Email is like the Bermuda triangle of productivity. In order to "check it", you need to read the emails, then write responses. Sometimes the emails I get aren't all work stuff. Sometimes it's letters from friends or relatives, or folks I know trying to be helpful by passing on warnings and chain letters. I really don't want that stuff in my biz email, so I'll probably separate my personal email from my biz email, and then also having a separate email that's just for my GOblogwild email account (Andy's biz email). When you have it all in one account, it's sooo hard to stay on task. I'll do that later, but for now, my strategy is to schedule an email check for 12pm. After I'm done responding to emails, I'll close my email program. I'll check it again at 2:30pm, shortly before the end of my work day. The email remains closed unless it's "Check email" time.
9. Calculate my daily efficiency ratio. I got this formula from Steve Pavlina. The daily efficiency ratio is the amount of time I spend on actual work divided by the total amount of time I spent in my office. At the end of the day I will tally up the amount of time I spent on each of my daily tasks. This is counted as my productive work time. I'll divide this number by 4 hours, and this will give me my efficiency ratio. Side note-I've heard that the average office worker only produces 1.5 hours of productive work for an 8 hour work day. This is an office employee, mind you, not a home biz owner. While I know my productivity has room for improvement, I know that I'm doing much better than than the 18.75% efficiency ratio of the average office worker. This is probably because I don't get paid for the amount of time spent in my office (like a regular office worker) but only make money off of my productive work time (my billable hours). If were to spend 8 hours in my office and only work 1.5 productive hours, then that means I can only bill for 1.5 hours! Ouch! So, you can see, I have a lot of motivation to be sure I'm operating at optimal productivity. I'd like to attain an 80% efficiency ratio. Being an Excel geek, I'll probably plug the times for the individual tasks into a spreadsheet to get a clear idea on how much time I'm investing in certain things. I have a sneaking suspicion that email takes up more time than it should.

Andra bloggares åsikter om studieteknik, time management, mål, studier, studera, plugga, plugg, utbildning

Lycka och flow

Vad är lycka? Jag tror att en av förklaringarna är att hitta en känsla av flow och att bli totalt uppslukad av det man för stunden håller på med. Aftonbladet nämner dans, körsång och att måla som tre vägar i artikeln ”Så blir vi lyckliga!” och jag tror att dessa är bra exempel på hur man kan hitta en total närvaro i nuet och hitta det transliknande tillstånd som betecknas flow.

En aktivitet jag själv stundtals varit helt berusad av och en period ville frälsa världen med är en helt annan slags aktivitet - volleyboll! Nu spelar jag inte så ofta, men jag minns den fantastiska känsla av att fungera i ett lag och bli ett med både bollen, spelet och de andra spelarna. Det var en eufori jag sällan upplevt och gjorde att jag fick en ordentlig energiboost och glömde alla mina mer intellektuella grubblerier och vardagliga måsten. Det var en slags ursprunglig känsla där jag inte bara fanns i mitt huvud utan använde kroppens intelligens med en fysisk närvaro som fångade hela mitt inre! Jag vet att jag låter religiös och att jag när det var som värst (bäst) var på frälsartåg bland vänner och bekanta. Jag kommer ihåg att jag upprymt brukade säga "Jag har upptäckt meningen med livet! Volleyboll! Du MÅSTE börja spela du med!". Jag kan faktiskt än idag inte helt avfärda denna teori om livets mening, men tror att man kan hitta denna slags lycka i många sammanhang och att den i allt väsentligt beror av två komponenter - social samhörighet och en fysisk och känslomässig närvaro som kopplar bort intellektet. Visst kan man vara intellektuellt stimulerad men min definition av flow sträcker sig inte till att bli upprymd av verbalt skapande, intressanta diskussioner eller andra intellektuella krumbukter utan handlar om en mer ursprunglig känsla av att använda alla sina sinnen för att klara av en uppgift. Jag önskar att det fanns fler arenor i livet för lust, lek och fysisk kreativitet så det kunde bli ett regelbundet inslag i livet!

Andra bloggares åsikter om flow, lycka, volleyboll

Att blogga - det ultimata sättet att förena intresse och vardag

Jag börjar få blodad tand för det här med att blogga! Det är en helt ny dimension i livet med det bästa från chatvärlden, tidningsartiklar, hemsidor och personliga reflektioner i en salig och innehållsrik blandning! Bloggar är så otroligt olika och har sin egen ton, takt och personlighet men i artikeln Tänk på det här när du bloggar får jag för första gången några fasta hållpunkter att utgå ifrån, även om råden känns ganska självklara.

Jag har noterat att det tydligen är trendigt att sluta blogga nu i samma veva som jag kommit igång, men jag har aldrig varit den som blåst runt med växlande modenycker. Jag tror att denna form av kommunikation är ett fantastiskt sätt att mötas på ett mer sakligt och gediget sätt än diskussionsforum och chattar på nätet samtidigt som det är ett mer flexibelt och öppet sätt att umgås och dela intressen än engagemang föreningsliv och kursaktiviteter i vardagslivet vilka brukar vara betydligt mer krävande. En perfekt blandning av lathet och involvering helt enkelt!

Andra bloggares åsikter om blogga, blogg, internet, intresse, hobby

Om att förändra sitt liv

Jag tycker att det är så inspirerande att läsa om människor som förändrat sitt liv! Det är levande bevis på att det går och man kan få nya tips på hur man kan gå tillväga. Nu är det också vår vilket gör att vi får extra mycket lust att förändra, ifrågasätta, stuva om, städa och rensa ut. Alla fysiska och psykiska dammråttor blir mer synliga och de ökade soltimmarna gör att vi får kraft att krypa ur idet och börja vädra ut det gamla.

I olika artiklar kommer också med jämna mellanrum inspirerande läsning om människor som förändrat sitt liv på olika sätt. Vad gäller att gå ner i vikt gillar jag artiklar som dessa - Godisfri och 22 kilo lättare! , Joanna gick från 145 till 69 kilo, Nu har jag storlek 34:a! och Så fick vi vår drömvikt. Det enda jag saknar är lite utförligare information om vilka problem man stött på, hur man kämpat och naturligtvis hur man hittat motivationen för att hålla ångan uppe! Dessutom skulle jag vilja ha några enka förslag på menyer, snabbmat och mellanmål eftersom jag tycker att hungern och suget är det värsta med att skära ner på kalorierna. Och också tips för hur man kommer över träningströskeln och skapar nya träningsrutiner.

I boken Min smala lycka och När jag fyller 30 ska jag vara smal får man följa den dagliga kampen om att hålla sig på spåret och att mota gamla vanor i graven och alla bakslag som oundvikligen följer och dessa berättelser är verkligen engagerande! Är det någon som kan tipsa om fler inspirerande böcker i genren någonstans mellan lättviktartikel, självbiografi och skönlittaratur så hade jag kanske blivit lite lättare lite enklare?

Andra bloggares åsikter om Viktminskning, boktips, bantning, hälsa, förändra sitt liv, gå ner i vikt, banta, GI, bok, böcker

Styrkan att sätta sig ner

När jag har svårt att komma igång att läsa brukar det hjälpa att mentalt förbereda mig genom att ställa in mig på rätt våglängd. Denna sammanställning brukar vid sidan av en ritual där jag samlar ihop mina pinaler och oroligt går runt i lägenheten några varv vara till hjälp att komma igång.

Styrkan att sätta sig ner

• Jag vill koncentrera mig på det jag håller på med

• Jag tänker ägna det all min uppmärksamhet

• Jag förtjänar att lyckas med den här uppgiften

• Jag tänker se till att ingenting hindrar mig från att vinna

Sömnighet beror på ångest, inte trötthet. Du försöker undermedvetet sabotera för dig själv. Ta istället en kort paus. Gör något annat en kort stund eller gå vidare till en annan etapp av ditt arbete och ägna dig åt denna en stund. Efter en sådan liten avslappningspaus kan du återgå till arbetet med ny energi.

Gör det bekvämt

Låt dig inte hindras av dina fysiska behov, ha godis, frukt och dricka i närheten.

Arbete ger energi och stolthet

• Chanser får man genom envishet, att koncentrera sig på det aktuella projektet och inte ge upp förrän arbetet är avslutat

• Talang är 99% svett och möda

• Nyckeln till framgångar ligger i arbete

• Engagemang ger energi

När jag anstränger kroppen, själen, fantasin, kreativiteten och modet till det yttersta – då känner jag mig nöjd! Oavsett juryns utslag vet jag att jag har vunnit enligt mina egna kriterier.

Källa: okänd

Andra bloggares åsikter om studier, studieteknik, affirmationer

Finns det en motsättning med att leva i nuet och planera för framtiden?

Detta är en kommentar på inlägget Är det en motsats mellan långsiktiga mål och förmågan att leva i nuet.

Jag har alltid sagt att jag borde stämma Robert Broberg eftersom jag länge levt lyckligt för stunden efter devisen “Målet är ingenting, vägen är allt”. Jag har försummat att planera för framtiden och istället försökt samla massor med intensiva upplevelser för att maximera nuet men efter en tid förstått att det som funkar bra på kort sikt inte alltid är det bästa på lång sikt. Jag tycker alltså att det finns en inbyggd motsättning mellan mindfullness och att ständigt fånga dagarna jämfört med förmågan att sätta upp långsiktiga mål och tåla lite frustration och kunna vänta på belöningen! Det går säkert att kombinera, men som jag ser det är det lätt att antingen leva i framtiden eller att fastna i nuet - att ta ut allt nu eftersom man inte vet om man lever/kommer att få mat/har tillfälle imorgon!

Här tycker jag Dale Carnegies devis om att leva i “dagtäta rum” är en bra liknelse, där man likt en båt avskärmar sig från det som varit (hamnen) och ännu inte har nått sin destination utan har klara gränser mot nu och då. Det innebär att man inte behöver leva i en ständig oro för framtiden samtidigt som man fokuserar på vad man kan göra idag för att förbättra framtiden. Detta är också en bra balansgång mellan att leva mellan nu, då och sedan vilket inte alltid är så lätt! Jag tror att vi både behöver lära oss av det som varit och förbereda oss för det som kommer utan att vi får glömma bort att alla dån och sedan faktiskt består av massa nun.


Andra bloggares åsikter om Robert Broberg, mindfulness, Dale Carnegie, mål
, personlig utveckling

Inspirerande filmer

Ibland ser man en film som skakar om och inspirerar och när man går ut från biografen känns världen ny och öppen för förslag. Man har glömt bort sina vardagliga småproblem och inser att livet är mycket större. Och att alla val man gjort skapat en tillfällig version av vem man är och vad som kunnat ske. Helt plötsligt är allt möjligt och bara tanke och intiativkraft sätter gränser. Jag tänker på filmer som leker med tiden och vad som kunde varit om man gjort ett annat val eller om förutsättningarna varit annorlunda. Den mest klassiska är kanske Livet är underbart med James Stewart i huvudrollen som brukar visas på juldagen varje år. Det är en version av Dickens A Christmas Carol (som bla filmats med Bill Murray som Scrooged). En annan fantastisk film är The Butterfly Effect som undersöker vad som händer om man bara handlar lite annorlunda i situationer som i efterhand visats ha stor påverkan på hur livet kommer att gestalta sig. Även Sliding Doors utforskar två olika parallella händelseförlopp som är möjliga efter en tillsynes obetydlig händelse som att hinna med en tunnelbana eller inte innan dörrarna stängs. Frequency är en fin film på det temat med min favoritskådis Dennis Quaid. Mina favoritfilmer med Nicholas Cage; Peggy Sue got Married av Coppola och En andra chans är också två underbara filmer i denna genre. Jag gillade även Vansinnigt förälskad som leker med tiden på ett lite annorlunda sätt som jag inte ska avslöja eftersom detta är en måste-se-film! Det finns också flera mer lättsamma komedier som behandlar detta ämne på ett inspirerande sätt, exempelvis 13 snart 30 där den gråa tonårstjejen drömmer sig bort till ett liv där hon är snygg, framgångsrik och vuxen. På samma tema är Bruce den allsmäktige som tröttnat på livet efter alltför många motgångar, och förbannar Gud vilket får till följd att han själv får pröva att vara Gud för en tid. Även Click med Adam Sandler bygger på detta och handlar om en man som får en fjärrkontroll till sitt liv och på detta sätt får stor möjlighet att styra det som han vill. Naturligtvis är filmerna om Tillbaka till framtiden också klassiker. Jag får heller inte glömma bort Måndag hela veckan som jag har sett många gånger! Ni kan tjuvkika på den här:

Det finns också filmer som är inspirerande på ett helt annat sätt. Jag tänker på filmer med dubbla bottnar som ofta väcker fler frågor än de ger svar. De har en förmåga att komplicera det självklara, utan att ge några lätta lösningar eller happy endings. Som får en att tänka över att livet är tvetydigt och mångfacetterat och man får en bekräftelse på att det inte är så enkelt att vara människa, men spännande! Jag tänker på många av Ingmar Bergmans filmer, som exempelvis Törst, Vargtimmen, Persona och Viskningar och rop. Dessa filmer är också inspirerande därför att de ofta visar hur man som person skulpteras och förändras av det som sker runtomkring en. Livet är en resa där vi inte bara passivt ser på utan också reser på ett inre plan. Dels kan sådana filmer ge en psykologisk inblick i hur människor fungerar och varför de blivit som de är och dels kan sådana filmer inspirera till öppenhet kring nya erfarenheter och att inte vara så rädd för förändringar. Många av de filmer som leker med tiden har detta innehåll. Andra filmer på detta tema är tex Smultronstället, Darjeeling Limited, Livet från den ljusa sidan, Birdy, Sybil, Antonias värld och många fler. De filmer som är självbiografiska eller gestaltar hur en eller flera generationer växt upp är ofta mycket spännande med detta innehåll.

Detta var några av mina favoriter på ämnet inspirerande filmer och det vore jättespännande att få tips på andra filmer som inspirerat just dig!

Andra bloggares åsikter om Film, The Butterfly Effect, Måndag hela veckan, Smultronstället, Livet är underbart

Inspiration eller transpiration?

Med anledning av veckans citat

"Genialitet är till en procent inspiration och till nittinio procent transpiration" Thomas Edison

kan man kanske fundera över vilken roll man ger inspirationen i livet. Jag tänker att inspiration är livsviktigt och något man ska odla och vara lyhörd för eftersom det ger livet mening och kraft. Men samtidigt har man inte alltid tid att vänta på att andan ska falla på när man behöver få något gjort. Denna konflikt är något författare har debatterat under urminnes tider - om man ska disciplinera sig och inte vänta tills den nyckfulla inspirationen behagar dyka upp och som Strindberg se skrivandet som ett arbete och sitta bestämda tider varje dag med specifika mål på produktivitet. Eller om man endast ska skriva de stunder man bubblar av skaparkraft och idéer som Marianne Fredriksson som menar att böckerna skriver sig själva och att hennes figurer får liv som hon inte själv aktivt planerat. Många tycker att inspiration och en känsla av lust och vilja inte ska få diktera allt man gör och inom psykologin har man lätt för att stämpla känslomänniskor som labila och impulsstyrda vilket generellt inte ses med blida ögon och som utmärkande för en god psykisk hälsa. Men samtidigt kan man undra hur roligt extremt disciplinerade människor verkligen har det? Naturligtvis handlar det säkert om att hitta en balans mellan att låta inspiration och spontanitet styra, och göra sådant man faktiskt inte vill för att man oftast mår bra av det i längden, som att inte frossa i godis eller ligga och dra sig hela dagarna. Eller sitta uppe hela nätterna med sin nya blogg för att inte orka upp dagen efter!

Jag är lite kluven inför att låta inspirationen alltid styra när något behöver bli gjort. Har själv svårt att komma igång att plugga när jag känner mig trött och omotiverad och känner att jag ändå inte kommer få något ut av mina ansträngningar. Kurslitteraturen är helt enkelt för viktig för att spillas bort på halvhjärtade försök där inte hjärtat är med. Men jag vet också att bara att sätta sig vid skrivbordet markant ökar sannolikheten för att något produktivt och även inspirerat ska ske. Jag har skrivit upp en liten lapp om "Styrkan att sätta sig ner" för att påminna mig om att tröskeln att komma igång ofta är mycket större än tröskeln för att sedan fortsätta med ett stort engagemang. Men ibland har jag gått hela dagen och cirklat runt skrivbordet för att invänta en inspiration som aldrig dyker upp vilket får till följd att jag blivit väldigt stressad och inte mycket lyckligare. Men min lägenhet brukar i alla fall vara mycket renare!

Naturligtvis är det så att inspirationen kan ha många andra roller än igångsättare och som motivator! Det är inte alltid något man medvetet använder som ett mekaniskt instrument utan ett inslag i vardagen som förgyller och ger perspektiv på tillvaron när man minst anar det. Men för mig har inspirationen ofta fungerat just som en energiboost och gett mig förnyad lust att ta mig an olika projekt. Oavsett om man vill njuta av inspirationen eller bara utnyttja den för egna syften tror jag att det är viktigt att försöka underhålla den och bli medveten om vad som inspirerar och motiverar just mig!

Vad gäller studier så är en stor inspirationskälla faktiskt några av de många böcker om studieteknik som finns. Även om jag vid det här laget känner igen många av de tips som ges blir jag alltid glad över att någon annan tagit sig tid över att reflektera över hur jag i min ensamhet ska få bättre studieresultat. Risken finns i och för sig att jag fastnar i ett evigt planerande och med röda kinder går igång på att strukturera mitt nya liv på pluggfronten utan att särskilt mycket i praktiken blir gjort. Även läsesalar på bibliotek gör mig otroligt inspirerad att läsa eftersom bibliotekets allvarsamma inramning och studenternas tysta engagemang och studieflit får mig att inse att studietiden inte bara handlar om att slacka eller tömma spritlagren så fort som möjligt, utan att universitetet faktiskt är ett jobb som alla andra där alla dagens timmar kan fyllas med produktivitet och nya insikter och jag upplever att studentens status i samhället omedelbart uppgraderas när jag rör mig i anrika biblioteks uppmanande och vackra miljöer. Både mina studier och min roll som student får en större dignitet vilket gör det lättare att ta även de tråkigaste böckerna på större allvar.

Vilken roll har inspirationen i livet? Och vad består den av? Och kanske den viktigaste frågan - vad ger just dig inspiration?

Andra bloggares åsikter om Disciplin, bibliotek, motivation

Första dagen

Det här är första dagen i resten av mitt liv och första dagen någonsin jag försöker mig på det här med att blogga. Det är spännande att se hur denna sida kommer att växa fram med tankar från mig och andra. Det är alltid roligt att börja ett nytt kapitel i sitt liv där det outforskade ligger som en ocean av möjligheter och bara väntar på att formas och knådas och stelna....eller växa och utvecklas. En ny sida av presationsångest, skrivkramp och drömmar. Ett nytt perspektiv på det invanda och dammiga välkända och enkla.

Jag tycker att det är viktigt att ha små och stora symboliska övergångar i livet, även om jag inte är speciellt traditionsbunden av mig. Jag är också kuven till rutiner och autopiloter och tycker det är tråkigt att fastna i slentrian. Men att förändra sin utgångspunkt ger en möjlighet att starta en nyare och förhoppningsvis trevligare slentrian. Så det är det jag hoppas på här. Att dela med mig av idéer och tankar jag inspireras av och dammsuga nätet på kloka medresenärer. Och olika inspirationskällor.

För även en vanlig tisdag vill jag uppleva magin med att leva!

Välkomna till en tummelplats för alla osäkra, kloka, visa, vissna, trötta och berusade som ännu prövar livet med nya ögon då och då.

Jag hoppas vi ska trivas här!

Läs även andra bloggares åsikter om inspiration, personlig utveckling, hälsa, psykologi, lycka,